Ätstörningar, FY!
Vi håller just nu på med ett projekt som handlar om: Skönhetsideal, ätstörningar och självkänsla-självförtroende.
Efter att ha googlat runt lite på ätstörningar som Anorexi och fetma så kände jag att jag var tvungen att skriva ett inlägg!
VILKET ÄR VÄRST: FETMA ELLER ANOREXI?
Vad tycker du?
Själv har ja svårt att ta ställning! Tycker båda är lika hemskt...
Varför man får ätstörningar beror ju helt på från person till person men jag tror att
grunden ligger att man har dålig självkänsla!
Just nu är ju idealet att vara smal men gärna ha bröst. Förr var det fint att vara mullig. Det varierar helt och håller: Smal, pojkaktig, blek, solbränd, mullig, muskulös...you name it!
Jag har kommit fram till att jag inte orkar påverkas lika mycket längre, alla borde vara nöjda med sig själva oavsätt hur de ser ut. Alla har ju något unikt! Förut har jag alltid tänkt "Jag kan inte ha dom där kläderna för jag e för fet" men va FAN!!
Nu känner jag att alla dom där tankarna var slöseri med tid, och bättre mådde jag inte. Jag har min stil och nu är det ända problemet till att jag inte kan ha alla kläder jag vill PENGAR :)
Man ska vara glad att man är frisk, jag kan gå ner i vikt om jag vill vilket jag faktist håller på att satsa lite på nu med GI-metoden haha. Men skillnaden nu är att jag inte prioriterar det i första hand.
Tjejerna nedan, ser enligt mig ut att inte ha någon självkänsla eller tro på sig själv över huvud taget =/ Hälsosamt är det inte heller. 
